Kreditupplysningslagen reglerar vår verksamhet
Integritetsskyddsmyndigheten är en tillsynsverksamhet som bidrar till korrekt behandling av personuppgifter och till att skydda enskilda individers personliga integritet.
Den 1 januari 2011 infördes ändringar i lagen med regler gällande legitimt behov, kopia till omfrågad och rättelser. Enligt kreditupplysingslagen måste:
-
Omfrågekopia
skickas till den omfrågade när en kreditupplysning om EF, HB, KB samt privatperson lämnas ut.
-
Rättelse
skickas till de som tagit del av felaktiga uppgifter senaste året.
-
Legitimt skäl
finnas vid kreditupplysningar på person (som inte är näringsidkare).
-
Omfrågeuppgifter
gallras senast ett år från det att kreditupplysningen begärdes.
Frågor & svar om kreditupplysningslagen
När får en kreditupplysning lämnas ut?
Den som begär en personupplysning, alltså en kreditupplysning om en privatperson, ska ha ett så kallat legitimt behov av den. Det innebär att han eller hon ska ha eller vara på väg att ingå ett kreditavtal med dig eller att personen i övrigt har anledning att göra en ekonomisk riskbedömning beträffande dig.
Den som begär en företagsupplysning, alltså upplysning om en juridisk person, om en näringsidkare eller om en näringsanknuten person behöver inte ha ett legitimt behov för att få ut upplysningen. En kreditupplysning om en styrelseledamot i ett aktiebolag eller en enskild näringsidkare kan alltså lämnas ut utan någon prövning av behovet.
Vad säger kreditupplysningslagen?
Kreditupplysningslagen (KuL) är den lag som reglerar kreditupplysningsföretagens verksamhet. Med kreditupplysning avses uppgift, omdöme eller råd som lämnas till ledning för bedömning av annans kreditvärdighet eller vederhäftighet i övrigt i ekonomiskt hänseende.
Kreditupplysningslagen ska i första hand skydda de registrerades personliga integritet, men lagen ska också bidra till en effektiv kreditupplysning. Den som bedriver kreditupplysningsverksamhet ska ha tillstånd från Integritetsskyddsmyndigheten.
I kreditupplysningslagen finns bland annat bestämmelser om legitimt behov vid personupplysning och om kopia till omfrågad vid kreditupplysning om privatperson, enskild firma samt handels- och kommanditbolag.
Får man som kund spara informationen?
Ja, dock ska man skilja på information som innehåller personuppgifter och uppgifter om företag. När det gäller personuppgifter måste kunden följa reglerna i PuL. Handlar det om företag finns inga specifika lagar att ta hänsyn till, men eftersom informationen ändras löpande bör man inte spara uppgifterna längre än nödvändigt.
Vad räknas som personuppgifter?
All slags information som direkt eller indirekt kan knytas till en fysisk person som är i livet räknas som personuppgifter, t.ex. personnummer, namn och foto.